Den fungerar.

Jag behöver en korg att ställa mindre klotrullar, (material man har runt böcker), i. Att återvinna är något jag gärna sysslar med. Om något har minsta potential till att kunna användas, så tycker jag att man ska det. Det kanske är mitt västerbottniska arv, att slöjda till det man behöver, när det behövs, och klura ut hur och i vilket material. Min brorson gav mig en påse med band från ett nedlagt bokbinderi. De var ganska stela och används till förstärkning i bokryggar. På Leksands folkhögskola använder man parkum, (ett bomullsmaterial där ena sidan är flossad), som är mer mjukt och följsamt. En del av banden får helt enkelt bli en korg. Vi får se hur det går. (På recycle-linjen, som jag nyligen var på, gjorde de korgar av wellpapp och tidningspapper och annat kul).

Vissa dagar känns kökets golvvärme lockande att vistas på.
Jag hoppas korgen blir hållbar nog för kloten.

före






Kunden ville ha sin bok inbunden och i en låda. Hon är god vän med en konstnär, som bor på Öland. Hans vykort i två exemplar, ville hon gärna ha med på boken samt lådan. I övrigt fick jag fria händer.Det är kul när man utmanas. Jag försänkte ner bilderna och präglade titeltexten med min maskin


efter

Joel från ekv energi håller på att installera det gamla elementet åt mig. Det betyder att jag får värme i källaren när jag ska arbeta med titeltryck på mina böcker, eller runda hörn på min hörnrundare. Företaget är verkligen att rekommendera. Mycket kunniga och dessutom trevliga. Ska ni som bor i Örebrotrakten göra några vvs jobb så har ni ett bra tips här.

Så här kan det se ut en dag i min verkstad.

Jag håller i en kurs på recycle-linjen på Eskilstuna folkhögskola

På Eskilstuna folkhögskola finns en recycle-linje på ett år. Där görs allt möjligt spännande. De gör skålar, kakfat, och mobiler av vinylskivor. Lampor av kapsyler, gamla band och allt ni kan tänka er. Ett drömställe för en miljövän som får hundra idéer till att återanvända det andra kallar skräp. Dessa elever får hur många redskap som helst att arbeta vidare med i livet. Samtidigt som de får tänka till kring hur saker och ting, som är fullt användbara slängs. En miljöaspekt för livet för de ungdomar som går där. I år var det i alla fall ett ålderspann från 20 och till ca 25. Förra årskullen såg annorlunda ut. Alla som går där kan räkna med inspiration till tusen.
De hade bland annat gjort näverinspirerade korgar i tidningspapper, wellpapp eller annat papper. Det blev hållbara korgar, som fungerade som förvaring av det ena eller det andra. De gjorde även stora kassar av kaffepåsar och annat kul.
Skolan ligger i gamla industrilokaler i tegel. På plats finns också ett museum, med en mycket trevlig butik. Restauranger finns lite överallt och allt är allmänt trevligt.


Eva, en av lärarna på skolan erbjöd mig att sova över. Det visade sig vara en hit. Hon hade en stor ateljé, fylld av allt en textilintresserad bokbindare kan tänkas vara intressant. Att sedan maken (Nicke Helldorff), är träskulptör, och gör de mest fantastiska fåglar, gjorde inte saken sämre. De har även en hemsida som är väl värd ett besök. Det är klart att en sådan lärare kan inspirera vem som helst.


Hur som helst så drabbades eleverna av en bokbindarkvinna, alltså mig. Jag hade med mig en del böcker för att inspirera och visa på bokbinderiets möjligheter. Att jag hade gjort böcker av en skärbräda och av en cykelslang, var helt i sin ordning i deras tänk.
Eleverna fick även lära sig lite om pappers fiberriktning.
De hade fått ett gäng häftlådor från ett nedlagt bokbinderi. När de ändå fanns på plats fick de lära sig häfta på dem. Med häfta menas

att sy ihop de olika sidorna med varandra, i detta fallet för hand.
Eleverna arbetade mycket entusiastiskt och
var en tacksam grupp att ha.
Alla möjliga bokalster växte fram under två dagar. Det blev böcker med skinn, nitar och plåt, skivomslag, tygbitar, egna orientaliska mönster, knappar, snoddar och allt möjligt kul.



Jag trivdes och jag tror att en och annan kommer att göra böcker framöver. Några skulle platsa på bokbindarutbildningen uppe på Leksands folkhögskola.



ALLT GOTT önskar jag alla elever och lärare på recycle-linjen!
och dig som läser detta, kolla in deras blogg www.recycle-design.blogspot.com.

Jag kan konstatera att jag har fullt upp hittills, tredje dagen som egen företagare. Idag har jag flera projekt på gång samtidigt. En bok som ska till Kalmar som jag häftat vilken det ska vara en låda till, en bok som ska lagas, två böcker som ska limmas och förses med försättsblad, hårda pärmar med tryck samt förberedelser för en workshop som jag ska ha i Eskilstuna nästa vecka.

I helgen var vi en sväng över till Av jord, och beslutade om färg. Rolf var så fin i sin mössa, passade honom helt underbart bra. Vi höll på länge med färgval, de har en hel del att välja på. Deras bok, som är helt fantastisk, har vi nog snart läst ut. Färgerna heter olika dagar, jag valde 20 april 50% till väggarna i min verkstad. Mina hyllor och skåp ska bli 24 maj 50%. Det kommer att bli hur snyggt som helst.
Min man funderar på 17 oktober till sin ateljé.










Det finns stora bitar uppmålade, vilket underlättar.
om man vill se bättre. Väggarna i Av jords butik är också uppmålade i olika kulörer. Färgerna utanför tas in och det känns helt enkelt trevligt att vistas i rum målade med äggoljetempera.






lite färgexempel...





Allt som behövs är ägg, olja, pigment och vatten. Här lagas inte mat här lagas färg. Pigmenten kan man antingen blanda själv eller köpa färdigblandat. De blandas ut i vatten och får stå och svälla över natten och sedan är det bara att mixa i olja och ägg.





Min man gav mig en akvarell för ett tag sedan, den matchade (av en händelse;)) väggarna. Motivet är en bok, som flutit iland på en strand vid Gotska Sandön. Han har varit där flera gånger och målat strandfyndsmotiv. Kul med en bok i ett bokbinderi, tycker jag. Den är stor, en gånger en meter.



Hyllor och skåp har fått grundfärg, med speciella fästegenskaper. Det känns rätt att måla med riktiga färger, som andas. Man stryker på färgen, som är mycket lättmålad, med en pensel. Den läggs ut i mitten någonstans först och så stryker man ut fägen med penseln i 90° mot väggen. Därefter är det bara att gå vidare och fylla ut hela ytan bit för bit.
Golvet får bli en senare fråga. Hantverkarna glömde att meddela den lilla detaljen att det kan ta upp emot åtta veckor innan allt är torrt. Jag kommer att få ta in ett provisoriskt bord att arbeta på och ha pappsaxen i makens ateljé i rummet bredvid. Alla andra saker får vara i källaren och på vinden. Det kan innebära viss motion. Jag fick besked om att jag får starthjälp i ett halvår. En viss lättnad, det är mycket i början.

Familjen engagerar sig i fixa-rummet-projektet. Det slipas och skrapas och fixas. Bokbindarmaskinerna behöver också skrapas och målas, om man inte gillar tjockt pålagt ljusblått.
Det ena ger det andra som ger det tredje, har jag märkt. I veckan får jag besked om jag får något startbidrag, hoppas.