Idag skriver jag om hur samverkan kan leda vidare till oväntade fynd och annat. I Djura finns två bokbindare, som har många järn i elden. De har bland annat köpt upp ett helt tryckeri med tillhörande vinge och skriver om det på http://blytyperochtryckflytt.blogspot.com/. Jag har nämnt om dem förut men de kan nämnas om och om igen.

I Örebro såg en intendent på länsmuseet deras blogg och frågade om de var intresserade av fler blytyper. Jag fick ett samtal från Linda som tänkte på mig, om jag kunde gå dit och se om jag var intresserad, annars skulle allt riskera att gå till återvinning. Om någon känner mig så är jag glad att ha fått veta detta innan det är gjort. Att få höra att hela tryckerier, knappaffärer eller vad som helst, som går att ta rätt på, är körda till tippen, får mig att knytas inombords av frustration över att inte kunna göra något åt saken. Nu blir det inte så. Jag var där i morse och ska ta rätt på allt. Det är ett gäng lådor, men inte något skåp till, så hur det ska förvaras kvarstår att lösa. Min man kommer förmodligen ha åsikter om detta. I alla fall så visade det sig att de förmodligen behöver ett och annat lagningsuppdrag för sina böcker och att de hade sökt efter bokbindare i stan, och där var jag. Som det kan bli och hur det ena kan leda till det andra. Jag träffade på Lars Pettersson, vår trevlige hemslöjdskonsulent i korridoren, det gjorde inte saken sämre.

Jag skulle skicka ett brev till Linda, och kunde inte låta bli att trycka adressen med mina typer jag hade hemma. Längst in i en låda hittade jag denna stil. Det ser nästan handtextat ut och verkar användbart.
Nästa vecka ska detta hamna i min verkstad.... I kartongerna ligger diverse intressanta ting utöver typerna i lådorna längst bort, som, som sagt saknar själva skåpet. Det gick sönder när de skulle flyttas, så då slängdes det bort. Kanske någon har ett tomt skåp, som tvärt om har tagit rätt på kasterna och inte behöver skåpet? Min man tycker att en fabrikslokal kanske vore något att hitta och bo i istället, undrar var de tankarna kommer ifrån?
På länsmuseets arkiv finns en hel del intressant. Jag fick en liten rundvandring. Vilken bra start på en dag.

Jag försöker beta av projekt som legat och väntat. Lagningar och beställningar. Ett roligt internationellt bokbytesprojekt har dykt upp, som jag återkommer till allt eftersom jag får en beställd bok så att jag kan börja.

I am trying to fix all the things that are waiting to be fixed. Mending photo albums, make books ready, clean machines and test the types. I found a box that my father gave me ones. He and my mother always do things with their hands. My father does not do so much any longer since he has sadly gone blind . He mostly listens to books instead. But before he made all sorts of things, like patterns for curtins. I will try to print his patterns in my machine some day. I tried his old colors that still are working.

Something interesting has shown up, I will come back to it later. I have ordered a book so that I can start. My head is working and I have a plan.

Ibland får man ta isär och sätta förstärkning på insidan och sätta ihop igen.

Med hjälp av ett liggunderlag i pressen föses all luft undan i vecken och man slipper gå på med falsbenet och kämpa.

I had a thing you can sit on outside between the book and the pressboards so that all air went out and the underlying pattern shows on without using any bonefolder.

Jag har fått bort rosten från min tryckpress, (om ni inte minns hur den såg ut så klicka här) och har prövat den.

I en låda hittade jag tryckfärger från min pappa. De är kanske från 60 talet.
Han har också lämnat en massa linoleumsnitt som är roliga. Jag minns när han och mamma höll på med att trycka och sy rullgardiner och annat när jag var liten. De håller fortfarande på och skapar, mest mamma för pappa har blivit blind. Hon är ständigt igång och stickar och syr och fixar med det som går att fixa med. Inte många har en sådan färgkänsla som hon har.

En personlig bok är på gång, till Christian. Jag har fått veta vilka färger han gillar, vilken storlek boken ska ha och har i övrigt fria händer. Jag vaknade upp en morgon med en bild av hur den skulle se ut och försöker nu genomföra den.

A personal blank book is about to be bound to a person. I know what colours he likes and the size of the book, but can make how I like. I woke up with a picture in my head how it will look like and now I am trying to make it that way.

Jag sitter och är sjuk, feber och förkyld. Natten var fylld av feberfrossa och halstabletter. En vän kom förbi och vågade komma in. Han såg till att denna film på första vändan, innan vi hyrde släpkärra, blev upplagd. Ett roligt minne från 2011. Min man och jag bär i regnet och vår son filmar. Min man är ganska tålmodig, egentligen hade han sett fram emot att bara vara, och inte alls bära en massa lådor och annat.

Me and my husband carry and our son is filming. My husband had some resting plans that he was unable to fulfil because of me, so I think he is sort of kind helping me in the rain, carrying all day long.


Häromdagen såg jag på en tjeckisk film om trippelpärms inbindning och blev inspirerad. I höst ska jag ha en utställning i Örebro och där kan det med ganska stor säkerhet dyka upp en och annan sådan typ av bok. Jag uppskattar att lära mig nya saker och då kan det bli att jag sitter och försöker förstå en tjeckisk instruktionsfilm t ex. Min man svarade i telefonen när det ringde och tycker att jag är märklig fast han samtidigt säger att han är mäkta imponerad över min entusiasm.

The other day I looked at a check film about triple board binding and made notes. My husband answered the phone when it called. He smiled and said he thought I am strange but still ok.

Jag har gjort ett projekt ihop med Teilers glas, en rammakare i centrum av Örebro. De har 100 åriga anor och ligger i ett fint gammalt hus vid Svartån. Många diplom hänger i trappan upp till ramverkstaden.
Jag hade präglat en text till en kund och så ville hon att det skulle stå exdellens i guld på själva passepartout-delen. När man präglar behöver man vara säker på att just den folie man väljer passar till materialet man ska prägla på. Jag har flera guldfolier att välja på och de som arbetar med prägling eller har varit på workshops hos mig vet att vissa folier helt enkelt inte vill fästa på vissa material som andra folier kan bli hur bra som helst på. Alltså fick jag ta en sväng till Teilers glas, där kunden ramat in den präglade texten, och se om de hade någon spillbit kvar att pröva på. En annan sak som är viktig vid prägling är att få till rätt tjocklek för att kunna ställa in apparaten i rätt höjd. Trycket får inte bli för hårt. Jag har en tjockleksmätare, som jag ständigt använder. Jag lägger ihop en liten hög i rätt tjocklek och testar att trycket blir rätt.

I have had a project together with a frame maker in town. They made the frame and I folied the text with my printing things that I have. The custumer wanted me to print a word on the frame as well as on the picture. I went to the frame maker to have a piece to make a try print on. Sometime foils works different on different material and it is a help to have a try befor printing on the right frame. I gave the frame maker an example to look at and suggest to others if he wanted.

Stora fönster och högt i tak i ljusa lokaler får de ha.


Bredvid annan personal finns far och son som arbetar tillsammans.
Jag hade präglat några fler exempel på annat papper och med andra folier och passade på att visa dem och att lämna in dem, ifall någon undrar om de känner till någon som kan prägla en text med folier,eller så, så de har något att visa.


Beside others father and son works at this old company.
Någon kund, (som inte besökt någon för prägling), har velat visa sin uppskattning.


Tjusigt inramade glasskärare är det första man möts av i hallen om man går in bakvägen.
Här är dörren in. Bakom mig är Svartån och slottet till vänster.
Så här blev det med min prägling och deras passe par tout. Orden är ledord för ett företag och gavs som present till någon. Kunden fick välja bland mina stilar och bestämma hur den skulle se ut. Hon ville att orden skulle komma snett under varandra.
Det är spännande att se vad för olika jobb man kan tänkas få som bokbindare. Jag möter många intressanta människor och kunder öppnar upp mina ögon för nya möjligheter. Maskiner och verktyg och redskap ramlar över en och så kommer man på nya idéer... och så kommer nya människor och så får man möta gamla kunder och så rullar tiden vidare.

This is how the result became. It is exciting to have new posibilities through custumers I meet, and machines that falls over me and time goes on.

Eskilstuna folkhögskola, textil utan gränser och konstfördjupningslinjen

I hallen är det packat för att åka till Eskilstuna och möta elever på Textil utan gränser. Det blir mer än man tror att släpa, särskilt om man tycker det är kul att dela med sig och visa vilka möjligheter som finns.

På textillinjen finns mycket intressant att lära sig. Överallt på hyllor och väggar sitter projekt och visar på kreativitet. Denna dag möts de av mig och får binda böcker. De fick göra, en vanlig bok. Eftersom de går textillinjen så tyckte jag att de skulle få använda sig av egna tygtryck att klä pärmarna med. Någon kanske valde ett köpt tyg, vilket också gick bra, så klart. De fick fodra upp tyget på ett tunt kraftpapper, så att inte limmet skulle läcka igenom och ge fula fläckar på den färdiga boken.
I had a workshop at a school for textil. They had made their own cloth printing before I came, and used it to their bookmaking to cover the outside of the books. My english is not god at telling what they did to make the material closed from having glue on the outside, when finished. I showed them how to do.

Before I went there where lots of things to bring with me to show and to work with. As I am blogging I see that I didn´t take any pictures of their books when they were finished. I hope that someone of them sends me a picture of all books together so that I can put them in my blog later.

Någon tomte kom in och tyckte att det såg intressant ut och ville också vara med. Här läggs böckerna i slutpress. Jag inser nu när jag ska lägga in bilderna att jag inte fick med någon slutprodukt, vilken miss. Men alla såg rätt förvånade ut över hur fina deras böcker blev. Någon från textil utan gränser, som läser detta, kanske kan skicka en bild till mig, som jag kan lägga in senare...

På konstfördjupningslinjen arbetades det för fullt dagen efter. Där är också väldigt kreativt. En del kom på nya idéer, genom att göra "misstag". Det är det bästa med att ha kurs, om någon inte fullt förstått och gör som den tror att det ska vara så händer nya saker. (Kolla förresten in bonaden på väggen som någon arbetar med. Först har hon virkat bakgrunden och sedan knutit ryaknutar på det, dvs att det tar mycket tid, och kräver visst tålamod).

Ett lakan med spets, kan förvandlas till en bok.

Någon trevlig en hade bakat en fantastisk kaka och bjöd på fika, som avslutning av bokbinderidagen, sådant uppskattas.
De visar varandra och berättar hur de tänkt, om de gjort något speciellt. Några skrev i min bok att de var glada över att ha fått inblick i en ny värld.

Dagen började med ett trevlig brev i brevlådan med ett lärorikt innehåll från en bokbindare och bloggvän i Polen. Sådant som man blir glad av.
Mitt ibland allt som händer så händer det oväntade saker. Detta inlägg får därför komma in här.
En kvinna som skulle flytta ringde mig. Hon hade hittat mig på min blogg. Det var några typer som hon tänkte sälja. Jag tänkte först på Linda i Djura, men hon och hennes man som också är bokbindare hade redan köpt ett helt tryckeri och kunde inte ta in mer. Då tänkte jag om och slog till och köpte allt själv.
Vi kände till varandra när vi sågs, visade det sig. Typerna tog hon rätt på i Bergen för många år sedan och de hade därefter flyttats runt i olika förråd. Några var i hennes källare och resten i föräldrarnas garage. Nu ville hon att de skulle komma till användning. Jag har en känsla av att de kommer att användas flitigt. En bordspress och en tryckpress följde med och jag har nu förstått hur den ska användas med hjälp av mina vänner, som jag nämnt. Följ gärna deras projekt. Det är stort, och de har känsla och erfarenhet.

The day started with a fantastic letter from Polen, a bookbinder and a blogfriend. He even wrote in Swedish.

This weekend I bought some bookprinting things that I could not resist.
Lite rostig och ledsen nu, men jag ska ta itu med den när tid ges.
Jag har börjat sortera i några lådor, har svårt att slita mig...
Dessa lådor ska förmodligen på en resa inom kort, på besök en tid hos en med smak för seriff.

Detta var synen i källaren dit jag kom. Nu står de i min verkstad och ska användas.

Jag var på recycle linjen på Eskilstuna folkhögskola i två dagar och de fick binda böcker. Här handlar det om att ta vara på det andra kallar skräp. Ett gäng häftlådor, en skärmaskin, plast, gamla stolar, som får nytt liv. De jobbar med papper, förpackningar, plast och annat som går att göra något med eller av. En fantastiskt trevlig atmosfär spred sig i rummen och gjorde att det kändes gott att vara där.

Det var extra kul att få komma tillbaka, till där jag mer eller mindre började förra året, då jag just hade startat mitt företag. Det var nya elever men lärarna var de samma. Jag var där en dag på hösten och visade vad man kunde hitta på med olika tekniker och så gav de mig chansen att komma i två dagar och visa hur häftlådorna kunde användas på ett enkelt sätt och hur man kan binda en bok anpassat till återvinning. Som sagt att vara tillbaka kändes gott.
I had a workshop at a recycle study class in a town not far from where I live.
Här håller en, en mäter och en klipper, vi snackar samarbete!
Mina små böcker inspirerar någon...

My small books give someone inspiration...

Någon slags golvläggningsmaterial, kan också bli en bok, se deras blogg.

Some sort of floor covering material is becoming a book.



En väskbok? och en tapetprovsbok.
Någon sorts sak för att föra uppgifter kring kor, eller vad det nu var denna egentligen var tänkt att ha till.