söndag 20 februari 2011

Jag blev inspirerad av en bloggvän som skrivit om japanpapper. Fantastiskt spännande reportage i två delar. Läs och njut av bilderna i andra delen. Jag drar mig till minnes om något jag fick höra kring en händelse från Japan. Manne, bokbindare, berättade att han sett japaner sitta och skrapa bort det dåliga västerländska papperet från en affisch ner till trycket, för att fodra upp trycket på ett japanpapper i stället. De gjorde så för att de tyckte att kvaliteten på andra länders papper var så usel. I västerländskt papper har man under vissa perioder haft i träfibermassa, som var surt och på sikt gjorde bokbladen bruna och spröda. Kanske har någon sett sådana böcker, det var särskilt vanligt på 70-talet.
I bloggvännens inlägg fick jag lära mig att de inte har pressdukar mellan pappersarken, pga det speciella limämne som de använder i Japan. Då jag gjort papper på olika pappersbruk, har det varit tjocka filtar att lägga papperet emellan. Filtarna tar mycket plats och ger pappersmassan dess mönster på ytan. Det krävs en rejäl papperspress för att få ut allt vatten ur massan. Jag var på Frövis pappersbruk och gick en helgkurs och på bokbindarutbildningen fick vi göra papper på Grycksbo pappersbruk. Vi gjorde även vattenmärken. Då lägger man helt enkelt koppartråd i tråget och "syr" fast det i botten. När massan hamnar i tråget blir det som en relief. Tyvärr missade jag att ha kamera med vid de tillfällena.
Japanpapper har fibrer i olika riktningar och i flera skikt vilket gör det extra slitstarkt.

2 kommentarer:

  1. Och vet du vad, nu har jag hittat papperen som jag letade efter :-)

    SvaraRadera
  2. Oh det är inte sant!!! Hur kul som helst.

    SvaraRadera