onsdag 19 september 2012

skada

Allt gick så bra och jag började ta kontrollen över alla jobb som låg och väntade pga flytten.  Det som skulle vara med på utställningen låg i högar och det handlade om att limma ihop det sista på alla saker. Två och en halv vecka skulle definitivt räcka....
om inte om hade funnits och om inte jag hade dragit ut en kontakt som satt på undersidan av ett köksskåp, samtidigt som jag vred armen åt sidan.  Det slutade med att armen blev hängande utmed sidan och jag kunde inte få den att röra sig med min vilja.
Sjukhusbesök, kortisonspruta, värktabletter och ordinerad vila. Efter en vecka kunde man tro att jag skulle bli bra, men inte. Armen går att röra lite mer än innan men den är långt ifrån bra. Jag blev just sjukskriven till den 5 oktober. Jag ringde mitt försäkringsbolag och blev kopplad till personlig skada. Där fick jag veta att om jag hade ramlat, skurit mig på något, eller fått en stöt, så skulle skadan ha kommit på mig utifrån och då kunde de hjälpa mig men tyvärr inte nu. Det var ju jag själv som drog ut kontakten, (dumhuvud, det borde jag ju ha tänkt på innan jag blev skadad, hm).
Det var en översvämning i Konsthantverkarnas lokal där jag skulle ställa ut, så jag kunde med fördel ställa ut i januari 2013 istället för nu  under oktober. Ibland samverkar saker till det bästa, tur i oturen.
Nu hoppas jag på att det inte ska vara något bestående, utan att allt läker ihop. Läkaren var först orolig att musklerna skulle ha släppt från muskelfästet, men eftersom jag kunde röra armen pyttelite, vilket inte hade gått om allt hade släppt, så trodde han inte att det var så illa. Någon mindre muskelbristning kan det handla om och en överansträngd inflammerad arm.

allt gott till alla så länge

5 kommentarer:

  1. Det var verkligen otur. Stackars dig! Det låter så hemskt när du beskriver vad som hänt..att armen bara hänger..hoppas verkligen att du blir helt återställd snart igen. Så typiskt att det ska ske något när man som mest behöver sig själv.
    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Fanny, armen är ju en viktig del av hantverkandet, så det har tagit hårt. Nu hoppas jag att allt blir återställt. Ett tag tänkte jag att jag aldrig mer skulle våga ta någon i hand, tänk om en hård handskakning gör att det blir så här igen, om det kunde bli som det blev av att dra ut en kontakt. Men det verkar gå åt rätt håll, för nu kan jag i alla fall röra armen, även om det är en bra bit kvar till det normala. Det har känts ovant att inte ens kunna klä sig själv och jag lär vara mer försiktig i framtiden och verkligen lyssna på vad kroppen säger.

      Radera
  2. Svar
    1. Ja det kan man säga. Nu har jag i alla fall fått tid hos en sjukgymnast. Tur att jag har en familj som finns till hands och att jag förhoppningsvis blir helt återställd av vila. Många tankar ger det till folk som är kroniskt sjuka. Det är mycket man bara tar för givet att det ska fungera. En högerarm t ex.

      Radera
  3. Men så trist. :-(
    Hoppas att det inte blir en sån där vansinnigt seg och utdragen historia.
    Ser vad du skrivit i kommentaren ovan också; visst får det en att bli tacksam över hur mycket man egentligen tar för givet.
    Vila ordentligt.

    SvaraRadera